2010 14 gråärt traditionell

Enkla  köket          2010:14                              23 sep 2010 

© Maja-Lisa Perby


Gråärt – traditionell baljväxt som åter lockar


Gråärt är ett sällsynt missvisande namn – blommorna är underbart sköna i mättade blå och röda nyanser, och själva ärtan finns i olika färger och schatteringar. Många har nog inte ens hört talas om denna traditionella svenska ärta som ännu under sent 1800-tal odlades på åker och i trädgård i Sverige, men som sedan undanträngts av (de smakmässigt mera utslätade) gula och gröna ärterna.

Nu är gråärten, som ofta påminner om kikärter i smaken, på väg att åter lanseras. För alla vänner av baljväxter är detta något att glädjas åt. Om något eller några år räknar man med att en gråärt från Bohuslän kommer att finnas tillgänglig i handeln – att det är en ärt från just det landskapet är i det närmaste en självklarhet: just i Bohuslän var gråärten en karaktärsgröda ännu mot mitten av 1900-talet, och man har fortsatt att odla den lokalt. 

För den som är nyfiken på denna traditionella svenska ärta har det nyligen kommit ut en informativ och trevligt utformad liten skrift, Odla och smaka gråärt, skriven av Agneta Börjeson som är centralperson (ålderman) vad gäller att förvalta äldre slag av ärter inom föreningen Sesam. Hon odlar själv gråärt sedan många år och har kommit att uppskatta den som trädgårdsgröda och för den goda smaken. I skriften får man kvalificerade odlingsråd liksom grundidéer och recept till hur gråärter kan användas på en mångfald olika sätt i köket.

Den som vill prova att odla gråärt själv kan genom att gå med i föreningen Sesam få tillgång till frön från en rad olika gråärter. De flesta sorterna är kokärter, dvs ärter som man torkar för vinterbehov, men gråärten finns också som sockerärt. Det är liten trevlig sockerärt med gul färg – en vaxsockerärt – på en livligt växande planta.


----------------


Agneta Börjesons skrift om gråärter kan beställas genom Röttle natur och kultur, www.rottle.se


Artikeln ”Gråärter och Bondbönor i min barndoms skafferi på 1940-talet”, s 24 - 26 i

Bohusarvet 2010-1.pdf

Artikeln är skriven av Barbro Östlund, mathistoriker och författare till flera kokböcker, däribland Gråärter och doppekopp om traditionell bohuslänsk mat.


Artikeln ”Nytt liv för Signes böna”, s 8-9 i

Biodiverse 2010-2.pdf

Artikeln är skriven av Lena Nygårds, Programmet för odlad mångfald. Här framgår att några av fröuppropets gamla köksväxtsorter nu ska odlas i större skala för att bli tillgängliga i  handeln.


Artikel i Det enkla köket om POM, Programmet för odlad mångfald och fröuppropet: 

2008:09   Fröet till den goda grönsaken


Föreningen Sesam


© Maja-Lisa Perby 

Copyright enligt lagen om upphovsrätt




Comments